Adaktusson: Trump kommer att ställa krav på Israel

När röken lägger sig i Gazas ruiner visar det sig att terrorstämplade Hamas alltjämt håller ett grepp om makten, skriver TT efter den första veckan av vapenvila mellan Israel och Hamas. Lars Adaktusson talar om demonstrationer i exempelvis Göteborg till stöd för både Hamas och Islamiska Jihad. 

– Det är ett stort problem att de här värderingarna har slagit rot i Sverige. Även i andra europeiska länder, vi är inte ensamma om detta, säger han. 

Avtal om vapenvila

Med en bakgrund som korrespondent för Sveriges Television både i Mellanöstern och i USA och som ordförande för Vänskapsförbundet Sverige-Israel följer han händelseutvecklingen noga. 

Vi börjar med att samtala om avtalet, som inte är ett fredsavtal utan ett avtal om vapenvila, mellan Israel och Hamas efter 15 månaders strider i Gaza, ett krig som inleddes med den brutala attacken mot civila i södra Israel den 7 oktober 2023. 

– Det här är ett vapenstilleståndsavtal som har tre olika delar, med tidsramar för när de olika delarna ska träda i kraft. Men det är självklart ändå viktigt, säger han. 

I första skedet släpptes tre ur gisslan mot 90 palestinier som suttit fängslade i Israel – har det blivit ett dyrt avtal för Israel?

– Jag tycker det är svårt att bedöma. Om man ser på den inrikespolitiska debatten i Israel verkar det finnas ett brett stöd för att acceptera det här avtalet. Jag såg uppgifter häromdagen att 70 procent av den israeliska befolkningen ställer sig bakom avtalet, svarar Lars Adaktusson.

– Även om Israel, eller rättare sagt regeringen, har fått ge avkall på vissa punkter tror jag ändå att det för Israels del är väsentligt att det kommer till stånd.

Den första delen gäller 33 ur gisslan som ska släppas under sex veckor – kommer avtalet att hålla?

– Det går inte att säga idag. Historien visar att avtal om vapenvila mellan Hamas och Israel har haft en tendens att brytas genom åren. Så har det varit tidigare, och det är klart att med de starka spänningar och motsättningar som råder finns naturligtvis stor risk att Hamas inte kommer att hålla sig till avtalet utan på något sätt försöker skaffa sig fördelar utöver överenskommelsen.

Större tryck från USA

– Samtidigt är regeringsskiftet i USA en viktig faktor. Både Hamas och den israeliska regeringen kommer att hamna under ett större politiskt tryck från USA än tidigare, fortsätter Adaktusson.

– Relationerna mellan Netanyahu och Trump är närmare och betydligt mer hjärtliga än vad de har varit mellan Netanyahu och Joe Biden. Donald Trump vill verkligen bli av med kriget och han kommer sannolikt att pressa premiärminister Benjamin Netanyahu så att kriget kan avslutas.

– Också med tanke på den inrikespolitiska situationen, med en opposition som är starkt kritisk mot Netanyahu och hans regering, tror jag att ett slut på kriget är angeläget. Politiskt går det inte driva kriget hur länge som helst.

– Man får inte glömma att det även på den israeliska sidan finns förluster som både på ett personligt och politiskt plan får konsekvenser.

Hamas gick ut redan innan avtalet var klart och talade om att det var en chans att ladda om, det var deras tolkning – att fylla på vapenlagren och så vidare?

– Ledningen för Hamas har utropat sig som segrare, och det är inte så märkligt med tanke på att stämningarna och den internationella kritiken mot Israel är så hård. Det var ett av syftena med attacken den 7 oktober 2023: de visste att Israel skulle försvara sig och försöka förhindra nya liknande attacker och att landet skulle hamna i en situation där det skulle kritiseras av omvärlden. Där kan man säga att Hamas har lyckats.

Försvagade 

– Å andra sidan måste man också konstatera att både Hamas och Hizbollah i Libanon är kraftigt försvagade efter kriget. De har blivit av med ledande företrädare, tusentals terrorister har dödats och de har förlorat en stor del av de militära resurser som de har haft – installationer, raketuppskjutningsramper och så vidare.

– När man talar om vinnare och förlorare ska man även komma ihåg att hela axeln, från Iran till Hizbollah, Hamas och Syrien är kraftigt försvagad, säger Lars Adaktusson.

– Möjligheterna att förse både Hamas och Hizbollah med vapen från Iran är idag nära lika med noll. Dels på grund av att regimen i Syrien föll i december, dels för att regimen i Iran är kraftigt försvagad efter att Hizbollah mer eller mindre kollapsat. 

Hur stor är chansen att gisslan från den 7 oktober 2023 blir fria?

– Där finns nog en chans att gisslan friges, åtminstone i första skedet. Det ligger också i Hamas intresse att få palestinier fängslade i Israel frisläppta. Men Israel får alltid betala ett högre pris – de måste frige fler palestinier ur israeliska fängelser än vad de får tillbaka från den palestinska sidan, svarar han.

– Det vore fantastiskt om hela gisslan kunde släppas, även om vi inte vet hur många som kommer levande tillbaka och hur många som återförs i kistor.

Om avtalet spricker – hur säkert sitter Netanyahu då?

– Netanyahu sitter säkert så länge han har med sig de två ytterkantspartierna, bosättarpartierna som egentligen har en liten väljarbas och som aldrig tidigare suttit med i en regering.

– De blev en del av koalitionsregeringen därför att andra partier inte ville samarbeta med honom eftersom han skulle vara premiärminister och regeringsbildare. Småpartierna har sammanlagt sex eller sju mandat i Knesset.

– Nu hotar de att gå i opposition. Det beror på att de från början har sagt att de inte vill avsluta kriget, inte förrän Hamas är totalt utplånade i Gaza. De vill även återockupera Gaza, återuppbygga israeliska bosättningar och egentligen driva ut den palestinska befolkningen.

Långtgående krav

– Det där är mycket långtgående krav som inte ens Netanyahu och Likud står bakom. Så det är starka slitningar mellan två små partier och Netanyahus övriga regering, fortsätter Lars Adaktusson.

– Samtidigt vet de att blir det nyval riskerar den här regeringen att ersättas av en mer mittbetonad regering. Ett parti har just lämnat regeringen men säger sig fortsätta stödja Netanyahu. Det andra partiet avvaktar för att se vad som händer efter att den första fasen i avtalet genomförts, alltså efter sex veckor.

– Så Netanyahu har kniven mot strupen under de kommande veckorna. Drar de två partierna tillbaka stödet för Netanyahu finns inte längre någon majoritet i Knesset för regeringen. Och mycket tyder på att om det skulle bli nyval får Netanyahu svårt att bli omvald.

Vill överleva

– Det skulle inte bara innebära att han förlorar regeringsmakten och premiärministerposten, utan också att hans politiska karriär går mot sitt slut. Han kämpar alltså både för sin regerings överlevnad och sin egen politiska framtid, det är därför han med näbbar och klor försöker få den här regeringen att överleva.

I ljuset av detta: Hur går det med relationen mellan Israel och USA i framtiden?

– Trump har varit väldigt tydlig med att stödet till Israel kommer att fortsätta. Han är väldigt mån om att få sina kristna väljares stöd i USA, där stödet till Israel är en viktig anledning till att många evangelikala väljare röstat på honom.

– Sedan verkar han ha en mer omfattande strategi när det gäller Mellanöstern. I första hand vill han få slut på kriget i Gaza och framför allt att gisslan ska kunna återvända. Där har han varit närmast hotfull i sina kommentarer mot Hamas, det är viktigt för honom.

– Han vill också fortsätta processen med Abraham-avtalen: Att normalisera förhållandet mellan Israel och andra delar av arabvärlden. Den var väldigt framgångsrik under hans förra mandatperiod, och där handlar nästa steg om att normalisera förhållandena mellan Israel och Saudiarabien, berättar Lars Adaktusson.

Försvaga Iran

– Trumps mål är att stärka relationerna mellan Saudiarabien och Israel och på det sättet försvaga Iran – som även är en erkänd fiende till Saudiarabien. Han har också en tredje ambition i Mellanöstern: Att förhindra Iran att skaffa kärnvapen och mer makt. 

– Men för att nå dessa mål måste den israeliska regeringen göra sitt. Det är också klart sedan länge att Saudiarabien har svårt att närma sig Israel utan ett israe-liskt stöd för en palestinsk stat eller en lösning på den israelisk-palestinska konflikten. 

– Netanyahu och många av de ledande politikerna i Israel välkomnar Trump. De tycker att han är en sann vän som de kan samarbeta med. Men jag tror att det kanske också finns, om inte en rädsla så åtminstone en insikt om att Trumps tillträde också kommer att innebära att det ställs andra krav på Israel – att kompromisser kan komma att krävas i viktiga frågor, avslutar Lars Adaktusson.