Minnet av Förintelsen lever vidare: ”Vi ber för det judiska folket”
Per-Åke Eliasson, föreståndare Kristet Center, tillsammans med ungdomar vid ljuständningen vid Minneshögtiden för Förintelsens offer.
Nyheter. I slutet av januari har Kristet Center i Örebro under 18 års tid hållit minneshögtid för Förintelsens offer. I år ägde ceremonin rum dagen före den internationella minnesdagen, 80 år efter befrielsen av Auschwitz. Ulf Cahn, kommunikationschef för MIFF (Med Israel För Fred), medverkade tillsammans med musiker och sångare från Kristet Center.
Pastor Per-Åke Eliasson välkomnade. Sex stora ljus tändes till minne av de sex miljoner judar som dog i koncentrationsläger runt om i Europa under andra världskriget.
– För vår församling är det viktigt att uppmärksamma denna dag. Vi vill hedra alla Förintelsens offer, visa deras anhöriga respekt och be för det judiska folket och nationen Israel, nu och i framtiden. Dessa våra kära syskon behöver få uppleva Guds nåd och hjälp i alla de utmaningar de dagligen konfronteras med, sa Per Åke Eliasson.
Kristet Centers sångare sjöng på såväl svenska som hebreiska.
– Hade Israel som nation funnits 1938, hade Förintelsens historia sett väldigt annorlunda ut. Om det funnits en nation som med öppna dörrar tagit emot de judar som bodde och levde i Europa, då hade det funnits ett hem för dem. Det gör det idag och därför är det så viktigt att be för Israel.
Körsångare och musiker under ledning av Andreas Juneus svarade för vacker sång och musik, på svenska och hebreiska. I ett filminslag berättade Celina Cahn, en av de överlevande från det judiska gettot i polska Lodz och Auschwitz koncentrationsläger i den polska staden Oświęcim, om sitt liv. Idag är hon ännu ett vittne, som inte längre själv kan berätta om vad Förintelsen gjorde i hennes liv.
Vägde 28 kg
Efter det skakande filminslaget, berättade Ulf Cahn om sin mamma och gav glimtar från hennes liv och gärning.
Celina Cahn berättar om Förintelsen i en tv-intervju som spelades upp under minneshögtiden i Kristet Center.
När Celina Cahn hade befriats från Auschwitz, efter att som tonåring tvingats leva i arbetsläger i det judiska gettot i Lodz, kom hon till Sverige den 26 juli 1945. Då hade hon varit internerad i koncentrationslägret nästan ett år. Hon var den enda överlevande i sin familj. När hon kom till Sverige som 16-åring vägde hon 28 kg.
– I ett stort rum i en av byggnaderna i Auschwitz fick vi lämna smycken och klockor, för att sedan klä av oss nakna. Alla huvuden rakades, och vi fick en klänning var. Vi var chockade men ställde inga frågor, berättade hon i en radiointervju för Sveriges Radio.
Celina sa också i intervjun att de som inte varit med om detta fasansfulla kan inte fatta.
Tusentals överlevande från koncentrationsläger fördes till Sverige och Malmö. När Celina kom till Malmö i juli 1945 fick hon bo hos en familj i Ängelholm under tre år. Senare gifte hon sig med en tysk/judisk man som hon fick tre barn med.
I intervjun blickade hon tillbaka och sa bland annat: ”Jag har ändå haft ett gott liv.”
Lindar in berättelsen
Sonen Ulf berättade under Minneshögtiden i Örebro:
– Förintelsens Minnesdag är alltid en speciell dag för mig och för många judar världen över.
I filmklippet lindar mamman in sina svar, och det låter inte så farligt i gettot i hemstaden Lodz.
”Man fick ju lite soppa”, och så nämnde hon något om krig, men ville skona sina barn.
– Förintelsens Minnesdag är alltid en speciell dag för mig och för många judar världen över, säger Ulf Cahn, kommunikationschef för MIFF (Med Israel För Fred).
– Hon tyckte att vi barn förtjänade en bättre barndom än hon haft. Genom hela livet hade hon mardrömmar om dessa år i arbetsläger och koncentrationsläger.
Göran Persson beslutade
Förre statsministern Göran Persson fattade beslut att Sverige skulle inrätta en nationell minnesdag för Förintelsens offer.
Ulf Cahn fortsätter:
– I Israel heter det ”Minnesdagen över Förintelsen och heroism”. Man vill också minnas att det fanns ett motstånd.
Minnesdagen, som sedan 1951 firas i Israel en vecka efter den judiska påsken, knyter an till det judiska folkets uttåg ur Egypten för cirka 3 500 år sedan.
– Vägen till det utlovade landet gick från slaveri till befrielse och i det finns en djup mening som judar också idag kan anknyta till.
Delningsplan
När en delningsplan 1947 beslutades av FN fick Israel sin egen stat. Men den blev omedelbart attackerad av sina grannländer.
Efter kriget skulle nu ett mycket fattigt land byggas upp av en blandad befolkning bestående av unga infödda israeler, överlevande från Förintelsen och andra, totalt 600 000 judar, som bosatte sig i landet. Idag är man tio miljoner.
