Herre, hur ser du på allt som sker?

När jag söker synonymer till ordet ”lyssna” finner jag bland annat orden: uppfånga, lystra, höra uppmärksamt, hörsamma, beakta. Det finns en angelägenhet i orden. Det är som att ”sträcka sig på tå” för att lyssna. Vi lyssnar på allt som brusar i världen just nu, men Herre, vad säger du? Jag vill lyssna. Hjälp mig att höra din röst mitt i larmet genom ditt ord och ditt tilltal.

Mitt i allt som stormar stiger mitt behov av att lyssna till Honom. Mitt i allt som sker ställer jag mig frågan ”Vad tänker du, Herre?” och ”Hur ser du på allt som sker?” Under historiens gång har du, Herre, haft lösningar som ingen kunnat lista ut. När ondskan klappade i händerna på Golgata när Jesus gav upp andan, fanns det en lösning som minst sagt överraskade. Jesus uppstod med nycklarna till döden och dödsriket i sin hand.

En annan aspekt av lyssnande är att höra vad människor tänker på och längtar efter under ytan. En försommardag när jag var på promenad med vår hund, mötte jag en kvinna. Hon hade en tröja på sig med ett speciellt tygtryck som jag kände igen. Jag stannade och sa att jag tyckte att hon hade en fin tröja och att jag var nyfiken på om hon kände till fartyget som trycket handlade om. Hon berättade då att hon hade arbetat på det stora sjukhusfartyget. Jag bad henne berätta om verksamheten eftersom jag hade en bekant som inom kort skulle börja arbeta där. Min nyfikenhet lockade henne att beskriva livet på fartyget, och hon hade många intressanta saker att berätta. Jag var intresserad av att få veta så mycket fakta som möjligt, så att jag sedan skulle kunna berätta för min vän. Vi blev stående länge där på trottoaren, och min hund förstod att det var bäst att lägga sig till rätta vid mina fötter, eftersom det inte blev en kort paus i promenerandet.

Det framkom under vårt möte att kvinnan inte var troende. Till min förvåning bytte samtalet så småningom riktning. Kvinnan började berätta att hon läst en bok under den sista tiden av sin vistelse på fartyget. Boken handlade om en muslim som mötte Jesus. Hon beskrev att hon gråtit sig igenom hela boken och att hon blivit djupt berörd. Hela vårt samtal ändrade plötsligt karaktär. Hon berättade vidare att hon, strax innan hon lämnade fartyget, hade fått fina samtal med några kristna som hon hade förtroende för. Under samtalets gång fick jag tala om min vandring med Gud. Det blev ett fint möte innan jag sedan promenerade vidare i sommarvärmen.

Jag vill lyssna uppmärksamt så att jag hör människors längtan och tankar. Ibland tar det tid, och vi behöver tålmodigt stå kvar och uppmärksamma vad som egentligen sägs. Jag tror att det finns ett ökat sökande efter en klippa att stå på i en tid som denna. Låt oss lyssna!

En sista aspekt av lyssnandet är att vi en dag ska få höra ljudet av Hans steg. Min vän Urban Ringbäck har skrivit en sång som heter ”Ljudet av Hans steg”. I dagens krönika har jag fått låna några rader från sången. Allt sedan Jesu himmelsfärd har människor undrat när Han kommer tillbaka? Ingen av oss vet när det är dags, men Han har uppmuntrat oss att vara beredda. Det vi vet är att en dag hörs ljudet av Hans steg här på jorden. 

 Jag vill avsluta med några rader från Urbans sång:

”Mot marken lägger jag mitt öra, när inget annat finns att göra.

För jag längtar att få höra det underbara ljudet av Hans steg”