Han Kang, Sydkoreas första Nobelpristagare i litteratur, på en tv-skärm i huvudstaden Seouls tågcentral under rusningstid.Foto: Ahn Young-joon, AP/TT
Kultur. ”För hennes intensiva poetiska prosa som konfronterar historiens trauman och blottlägger människans sårbarhet.” Så motiverades den sydkoreanska poeten och författaren Han Kangs Nobelpris i litteratur som tillkännagavs häromdagen.
Han Kang, 45, är den första sydkoreanska författaren att
vinna litteraturpriset, och bara den 18:e kvinnan av de 117 priser som delats
ut sedan 1901. Det är också ofta kvinnorna som står i centrum för hennes böcker
även om de gärna är skrivna ur en mans synvinkel.
Det märks inte minst i den bok som gjorde henne
internationellt känd: Vegetarianen (2007), som handlar om de våldsamma
konsekvenser som en kvinnas vägran att äta kött medför. Den gavs ut på svenska
2016.
Handlingens olika skeden utspelas i tre noveller – ett sätt
att skriva som är vanligt i Sydkorea där författare ofta gör debut genom att
skriva noveller. Så också Han Kang. Hon debuterade som poet i den litterära
tidskriften ”Litteratur och samhälle” 1993. Året där på vann Han en litterär
tävling med berättelsen ”Red anchor”.
Häpnadsväckande färger
Författaren har studerat koreansk litteratur i Seoul och har
även deltagit vid det ansedda internationella författarprogrammet vid
University of Iowa i USA.
”Den är sensuell, provocerande och våldsam, mogen med
kraftfulla bilder, häpnadsväckande färger och störande frågor”, skrev till
exempel The Guardian om ”Vegetarianen”.
Boken översattes till engelska av amerikanska Deborah Smith
som lärde sig koreanska som 28-åring för att kunna göra det och resultatet gav
internationellt eko. ”Vegetarianen” sattes exempelvis upp som pjäs på Dramaten
förra året.
Existentiell kris
Men kanske mest omtalad är hennes bok ”Levande döda” som
skildrar massakern bland studenter 1980 i Kwangju i södra Sydkorea, då hon var
nio år. 207 dödades och närmare tusen studenter försvann när den styrande
militärjuntan slog ner de fredliga studentprotester i staden.
Fyra månader tidigare hade familjen lämnat hennes
födelsestad Kwangju, hennes pappa lämnade arbetet som lärare för att bli
författare. Några år senare hittade Han Kang som tolvåring gömd i en garderob i
hemmet ett album med utländska bilder från massakern. Ett fynd som kastade in
henne i en existentiell kris som varade i årtionden.
”Om jag hade varit 20 år när jag såg dem kanske jag hade
kunnat fokusera mitt hat på militärregimen, men jag var väldigt ung och jag
kände bara att människor var läskiga och jag är en av dem”, berättar hon i en
intervju för The Guardian 2017.
Lämnade buddismen
Som 20-åring sökte hon svaren i buddismen men lämnade
religionen då hon som 30-åring fick en mystisk ledsjukdom som gjorde att hon
under flera år endast kunde skriva genom att försiktigt knacka ner bokstäverna
med en penna. Trots att hon tidvis bara kunde få ihop tre, fyra rader per dag
fortsatte hon att skriva.
Hennes bok om massakern gavs ut 2014 då landet styrdes av
premiärminister Park Geun-hye, dotter till Sydkoreas tidigare diktator Park Chung-hee,
som regerade mellan 1963 och 1979 då han dödades. Resultatet blev att Han
Kang hamnade på en lista över svartlistade kulturarbetare, vilket bland annat
innebar att man inte kunde få statliga stipendier.
Jag såg något universellt i Kwangju
Han Kang, Nobelpristagare i litteratur 2024, om massakern i sydkoreanska hemstaden
Hennes sökande i de mörkaste delarna av mänsklighetens
historia har lett henne inte bara till det egna landets gömda berättelser utan
även till exempelvis till Bosnien och Auschwitz. ”Mer och mer har jag fruktat att
jag ska förlora min tillit till mänskligheten”, säger hon i en intervju.
– Jag tror att boken handlar mer om den mänskliga naturen,
det gör den kanske mer universell, vad är det att vara människa? Jag såg något
universellt i Kwangju, sade hon till TT när hon besökte bokmässan i Göteborg
2019.
Svenska förlaget jublande glada
Enligt Svenska Akademien är det kännetecknande för Han Kangs
författarskap ”dubbelexponeringen av smärtan, där det finns en korrespondens
mellan själslig och kroppslig plåga med djupa förbindelser med österländskt
tänkande”. Akademien beskriver henne även som en ”förnyare av prosan” (TT).
Förutom ”Vegetarianen” och ”Levande döda” har ”Den vita
boken” och den senaste ”Jag tar inte farväl” givits ut på svenska – samtliga på
Natur & Kultur förlag som naturligtvis var jublande glada över utmärkelsen.
– Vi är lyckliga och förvånade. Vi tänkte att hon skulle få
priset någon gång, men är ändå tagna på sängen. Det är ju en i sammanhanget ung
person, säger Richard Herold, publicistiskt ansvarig på förlaget, till TT.
Fotnot: Läs mer om Han Kang och hennes författarskap här.