Jan Rosman: Därför behöver skolbarn lära sig tio Guds bud
Jan Rosman, ordförande för Kristna Friskolerådet, vill se mer öppna samtal om tro och moral i skolan för att ge barn en starkare grund för framtiden.
Foto: TT och pressbild
Livsstil. Jan Rosman, ordförande för Kristna Friskolerådet, efterlyser mer av existentiella samtal i skolan mellan elever med olika bakgrund, för att komma till rätta med skolans utmaningar.
– Om man kunde odla denna förmåga att samtala med andra som tänker och tror annorlunda än en själv skulle det göra Sverige till en bättre plats. Om en god moralisk grund ska byggas in i den nya generationen måste man bearbeta sådana här saker tidigt, säger Rosman.
Tidigare i år förvånades Jan Rosman över kommentaren han fick när han samtalade med en biskop i Svenska kyrkan om situationen för de kristna friskolorna i Sverige.
– Biskopen svarade att problemet med Sverige är den sekularistiska religionen som vill ha monopol på all tro. Jag tror att han har helt rätt. Den anger också det tryck som troende människor känner ifrån den sekulära världen. Att det inte är okej att tro på Gud. Att det inte är okej att barn får möta tro. Som om tro på Gud vore farligt för människan.
– Dessutom står det i Barnkonventionen, som numera har blivit Sveriges lag, att ”Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt”. Detta ratificerades av Sverige redan 1989, men det dröjde till 2020 innan det blev svensk lag. Jag tror att en av orsakerna till att Sverige dröjde med lagstiftningen är en alltför tydlig andlighet som Barnkonventionen lyfter fram.
Överdriven rädsla
Rosman anser att det finns en överdriven rädsla i Sverige att tala om andlighet och moral.
– Det är lättare att prata om fysisk, social eller psykisk hälsa. Det många inte förstår är hur de här områdena i en människa liv är sammankopplade. Om en person mår bra andligt och moraliskt, påverkas det psykiska måendet i högsta grad. Att därför påstå att andlighet och moral är något helt privat, helt ovidkommande för det offentliga Sverige, det är att göra barnen en björntjänst.
Att påstå att andlighet och moral är något helt privat, helt ovidkommande för det offentliga Sverige, det är att göra barnen en björntjänst.
Jan Rosman, Kristna Friskolerådet
– Den tidigare ärkebiskopen Antje Jackelen sa, att barn behöver ges existentiella redskap så att de själva kan göra sina livsval på ett bra sätt. Jag längtar efter nya tider för Sverige, att samtalet kring barns uppväxtvillkor skulle inkludera även de här obearbetade områdena.
Sekulariserad högborg
Rosman menar att Sverige har blivit något av en sekulariserad högborg.
– Det är en utveckling som bland annat har beskrivits av Per Ewerts doktorsavhandling Moving Reality Closer to the Ideal och hans bok Landet som glömde Gud. De beskriver hur tron och tilliten, till exempelvis familjen, monterats ner till förmån för statliga ordningar. Det har också professor Lars Trädgårdh, som arbetar vid Ersta diakoni, skrivit om. Hans bok, Är svensken människa? beskriver bland annat invandrares syn på Sverige, varför svenskar är så individualistiska och bygger sina kollektiva system för att själva slippa ta det ”normala” ansvaret man tar i många andra länder.
Föra existentiella samtal
– Det talas mycket i samhället om olika metoder för samtal idag. Också i skolans värld. Tänk om man kunde odla detta på ett tydligare sätt, där inte olika ideologier ska vara det man ska hävda som lärare. Det kommer leda till att barn från olika bakgrund och tro både kan hitta sin egen väg dela sina tankar mera tydligt med varandra. Om man kunde odla denna förmåga att samtala med andra på det existentiella planet skulle det göra Sverige till en bättre plats.
– Vår skolminister Lotta Edholm sa för någon vecka sedan i tidningen Vi Lärare, som är Lärarfackets tidning, att det är fel att små barn i förskolan får lära sig om religion. Det anser inte jag. Det Edholm missar är att den andliga dimensionen kan skapa trygghet långt mer än vad som kan komma från andra håll. Det är inte att staten styr och ställer som gör ett oroligt barn tryggt, det är den grundläggande tilliten som barnet känner till sina föräldrar i första hand, men även till Gud. Där kommer tryggheten in. Jag hoppas att ministern kan ändra sig framöver.
Viktigt att bearbeta tidigt
– Om en god moralisk grund ska byggas in i den nya generationen måste man få bearbeta sina existentiella tankar tidigt. För även barn har sådana långt före det abstrakta tänkandet är utvecklat. Det är också viktigt att barn inte går miste om de allra mest grundläggande moraliska principerna i mänskligheten, som exempelvis tio Guds bud. De skulle vara en bra och nyttig utgångspunkt i sådana här samtal för lärare som skulle klara av det. Du ska inte mörda, du ska inte stjäla och så vidare. Då kommer barn förhoppningsvis att hitta sitt spår och reflektera: ”En sådan människa vill jag vara. En som inte krigar och strider, en som inte stjäl. Jag ska respektera mina medmänniskor. Jag vill vara en trofast person.” Det är grundläggande mänskliga visioner om det goda livet. Man måste ha ramar för de här samtalen som landar i att man lär sig lyssna på andra som tänker annorlunda. Då lär man sig att lösa konflikter med ord och inte med knytnävar och att göra goda existentiella val när det gäller relationer.
Om en god moralisk grund ska byggas in i den nya generationen måste man få bearbeta sina existentiella tankar tidigt.
Jan Rosman, Kristna Friskolerådet
– Det som fattas idag, när vi upplever så mycket av våld, är kärlek, kommunikation och funktion i familj och skola. Hållbara, trygga och fungerande familjer och skolor skapar inte kriminalitet utan respektfulla och kunniga medborgare som vill resa ut i världen för att betjäna den, inte utnyttja den. ”Ge sitt bästa i ansvarig frihet”, som det heter i Läroplanen.
– Jag längtar efter en ökad frihet att få odla den här typen av skolor. Att religionsfriheten skulle bli större på den positiva sidan. Religionsfriheten är ju både positiv och negativ. Alltså frihet till och frihet från. Religionsfrågor kan bidra på ett i allra högsta grad positivt och praktiskt sätt in i det existentiella. Man får vara en troende person och vara levande och verksam i svenskt skolväsende. Oavsett om man är vuxen eller barn. Liksom att man får välja att inte tro.
Växande grupp
Jan Rosman berättar att Kristna Friskolerådet har 136 enheter, verksamheter som medlemmar.
– Det är ett växande antal människor i Sverige som vill driva utbildning på kristen grund. Historiskt var det ju kyrkan som drev alla sorters skolor, både folkskolor och universitet. I cirka tusen år hade kyrkan ansvaret för bildning i Sverige. Ända fram till 1968. Vi har en stark och lång tradition, att bygga vidare på avslutar han.