Fettisdagen: Därför äter vi semlor just idag

Det är bara att erkänna – semlorna är ett måste för många svenskar. Trots att de är dyrare än någonsin – snittpriset i år ligger på 59 kronor per semla. Fettisdagen har blivit en ekonomisk livboj för bagerierna under årets tuffaste månader och samtidigt en dag som för människor samman. 

63 procent av alla svenskar åt förra året minst en semla på fettisdagen, enligt branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer. 38 procent av alla som åt semlor på fettisdagen blev bjudna av sin arbetsgivare och 32 procent av alla som åt semlor på fettisdagen blev bjudna privat. 

50 miljoner semlor

I Sverige säljs årligen 50 miljoner semlor och bara på fettisdagen köps närmare sex miljoner semlor. Hur många som bakas i hemmen är oklart, men en uppskattning talar om 30 miljoner semlor. Och då talar vi inte om alla varianter som kommit under senare år – från semmelwraps till semmellatte.

Men det är en tradition som i första hand knyts till Skandinavien, Finland och Estland. I katolska och ortodoxa länder är det framför allt pannkakor som gäller på fettisdagen – en dag som också avslutas med att man går till kyrkan och bekänner sina synder. I brittiska länder kallas dagen också ”Shrove Tuesday”, hämtat från ordet shrive, som står för förlåtelse eller absolution efter bekännelse. 

Kyrklig tradition

I Sverige talar vi om fastlagen – de tre dagarna innan påskfastan, som är en av kyrkans viktigaste traditioner för att minnas Jesu lidande och död. De tre fastlagsdagarna var fläsksöndagen, blå måndagen och fastlagstisdagen eller fettisdagen, berättar Nordiska museet på sin webbsida. 

Fastlagen (engelska: shrovetide) är historiskt karnevalernas och festernas tid, då man åt upp sig inför de 40 dagarnas fasta innan påsken. Fläsksöndagen handlade som sagt om att äta kött och frossa i mat. Att det var så stort fokus på fläsk och ägg beror på att den maten inte ingick i fastematen. 

Blå måndagen innebar att kläddes kyrkorna i blått i katolska länder, och karnevalerna och upptågen började. Under medeltiden tog många hantverkargesäller ledigt just den måndagen. En tradition i Bohuslän var att sota skorstenarna vita och fina på blå (ibland kallad svarta) måndagen. 

Och lekarna kunde vara våldsamma: En tradition i Skåne var exempelvis den i våra ögon grymma leken ”att slå katten ur tunnan” – en katt stängdes in i en tunna och traktens unga män skulle från hästryggen slå sönder tunnan med käpp eller svärd. Det förekom även andra lekar och dans (enligt Wikipedia).

Efterrätt med varm mjölk

Fettisdagen, eller vita tisdagen, är den tredje av de tre fastlagsdagarna och namnet har funnits åtminstone sedan 1500-talet. I Sverige kunde man äta sju mål mat under fettisdagen och särskilt under 1800-talet var det vanligt med fettisdagssoppa och fläskkorv.

Då var fastlagsbullen en efterrätt som man åt med varm mjölk, vad man i folkmun kallade hetvägg. Men till skillnad från nutida semlor saknade bullen all fyllning. Bakgrunden till hetväggen var dock ett bakverk med mandelmassa från 1700-talets högreståndshem. 

Fint vetemjöl

Ordet semla kommer från tyskans ”semel” och latinets ”simila”, som betyder fint vetemjöl. Semlan som är bakad på vitt mjöl med vispgrädde, mandelmassa och florsocker fick sin utformning och blev vanlig först under mitten av 1900-talet.

Men hur var det nu – dog kung Adolf Fredrik av alltför många hetväggar fettisdagen den 12 februari 1771? Nja, enligt Nordiska museet var det snarare ett slaganfall som avgjorde den svenske kungens öde. Om det var en stroke eller en hjärtinfarkt avslöjar inte historien, men han fick anfallet efter en i vår tids ögon enorm måltid på ostron, hummer, surkål och hetvägg. Så ta det lugnt innan fastan!