SEA: Religionsfriheten fortsatt svensk utmaning

Nästa år är det återigen Sveriges tur att granskas i Människorättsrådet genom den så kallade Universal Periodic Review (UPR), den mekanism inom MR-rådet där FN:s medlemsländer återkommande granskar efterlevnaden av mänskliga rättigheter i alla världens länder.

– Civilsamhället är välkomna att lämna in rapporter FN. Senast Sverige granskades i Människorättsrådet var 2020 då vi också lämnade in en UPR-rapport. Då fick vi möjlighet att genom rapporten och ett kort tal i plenum uppmärksamma och komma med rekommendationer kring några av de utmaningar som finns i Sverige, säger Jacob Rudenstrand.

– Bara under de senaste åren har det väckts krav på blasfemilagstiftning och förbud mot konfessionella friskolor. Kommuner och offentliga aktörer har nekat kyrkor, som inte delar progressiva övertygelser, bidrag och stämplat dem som sekter.

– Och konvertiter som flytt förföljelse i andra delar av världen löper fortfarande risker, antingen att misstros av Migrationsverket eller att utsättas för våld och trakasserier av radikala muslimer, fortsätter han.

”Underrapporterade” utmaningar

Han stryker under att SEA inte gör anspråk på att lämna en uttömmande rapport kring religionsfrihet i Sverige.

– Det finns givetvis en rad utmaningar som inte belyses, som den alltmer synliga antisemitismen eller andra utmaningar mot det öppna samhället, men de frågor vi lyfter har generellt varit underrapporterade i sekulära medier. Vi vet också att många kyrkor och samfund utmanas på de områden som vi lyfter.

När Sverige senast granskades av FN:s människorättsråd (januari 2020) rekommenderades landet då bland annat att Sverige skulle upprätta alternativ till häktning inför rättegångar, och att det förebyggande arbetet mot våld mot kvinnor förbättrades.

FN-sändebud: Vissa saker behöver justeras

FN:s sändebud i religionsfrihetsfrågor, Nazila Ghanea, besökte också Sverige i oktober förra året och mötte då bland annat Sveriges kristna råd.

– Jag tycker att mycket fungerar bra, ni har mekanismer och institutioner som kan hantera frågor som berör religionsfrihet, men det kan vara vissa saker som behöva justeras, sade hon till Dagen.

Då lyfte hon bland annat problemet med att religiösa uttryck tenderar att tryckas undan i ett sekulärt land som Sverige. Hon nämnde även hanteringen av de konfessionella friskolorna – hennes intryck var att de övervakades och kritiserades hårdare än andra skolor.

– Vi kan inte göra vissa aktörer mer suspekta än andra i samhället, fortsatte Ghanea.

Fotnot: Läs mer om Svenska Evangeliska Alliansens rapport här.