Osäkerhet präglar framtiden efter presidentvalet i USA

När Hemmets Vän samtalar med forskaren Merrick Tabor vid Stockholms universitet är det bara dagar kvar innan det amerikanska valet. Opinionssiffrorna tyder på ett mycket jämnt resultat – hur det ser ut efter valdagen är inte lätt att veta. 

Det amerikanska valsystemet skiljer sig från det svenska: Det är inte antalet röster som avgör vem som blir president utan de elektorer, eller ombud, som Republikanerna och Demokraterna väljer för att representera dem i de olika delstaterna. 

Stora skillnader

– Det är ganska stora skillnader mellan Sverige och USA när det gäller hur de politiska systemen är strukturerade, säger Merrick Tabor.

– Sverige har ett parlamentariskt system och USA har ett presidentsystem och de fungerar på olika sätt. Valsystemen är också väldigt olika: Sverige har som många andra länder proportionella val, medan USA har majoritets- eller pluralitetsval. Och så vidare.

– Sedan finns rätt så stora skillnader i hur man ser på politik och politiska system. I Sverige finns starkare och mer förankrat stöd för demokrati och demokratiska institutioner än vad som finns i USA, där är det mer polariserat – inte bara kring politiska sakfrågor utan helt enkelt kring demokrati som sådant.

Varje val är annorlunda

– Om det lutar åt något håll i det här presidentvalet är det att Harris med lite större sannolikhet får en majoritet av rösterna, men på grund av det amerikanska elektorssystemet verkar det ändå väldigt jämnt, fortsätter han och nämner bland annat Hillary Clinton som 2016 vann i antalet röster men förlorade stort i valda elektorer. 

Om du jämför årets val med valen 2016 och 2020 – hur har det annars förändrats?

– Kanske inte så oerhört mycket. Går man tillbaka fyra år till president Joe Bidens seger och ser till antalet röster och valda elektorer, så ser det ut som att Biden vann relativt stort – men det gjorde han inte. Tittar man på de nyckelstater som egentligen var avgörande, då var det inte mer än 42 000 röster som avgjorde valet, fortsätter Merrick Tabor.

– Det är klart att varje val är lite annorlunda. Situationen nu är att väldigt många i USA upplever att ekonomin är sämre än den var för fyra år sedan även om det utifrån makroindikatorer, som BNP, arbetslöshet, inflation och allt det där, faktiskt ser bra ut på makronivå.

Brist på förståelse

– Väldigt många i USA hänger upp sig på att priserna är höga, även om lönerna också har börjat öka. Jag tror att man här har en brist på förståelse jämfört med i Sverige. Ingen i Sverige har varit nöjd med inflationen, men även om den avtar tror jag alla här förstår att den inte kommer att återgå till den nivå där den var tidigare.

– Och Kamala Harris förknippas med Bidens politik, som vicepresident är hon ändå en del av administrationen. Nu verkar det som att Biden ändå lyckats med en hel del politiskt, men mycket av det kommer att ta ett antal år innan folk märker. Just nu är han inte så oerhört populär. 

– Sedan tycks det som att många missminner hur det var under Trump, säger Tabor.

För många av oss svenskar kanske det kan vara svårt att förstå hur han kunnat få en så aktiv roll och ses som trovärdig i Republikanerna. Men vad kan ett val av honom eller ett val av Harris i praktiken innebära?

– Det är alltid svårt att veta. När det gäller Harris kommer hon att behöva kongressens stöd för att få igenom lagstiftning och så vidare. Beroende på hur sammansättningen ser ut i senaten och representanthuset kan det vara rätt så avgörande för vad hon kommer att få göra, svarar han.

– Hennes politik är kanske lite lättare att förutse. Delvis är det en fortsättning av Bidens politik, men hon har även egna idéer om olika satsningar. Hon vill göra om skatterna i viss utsträckning, höja skatterna för storföretag och väldigt förmögna människor, sänka skatterna för låginkomsttagare, småföretag, göra satsningar på bostäder och liknande.

Lutar hon lite mer till vänster än vad Biden och tidigare demokrater gjort?

– Hon hör egentligen till mitten. Ser man till en del mindre frågor kan man fundera om hon är mer åt höger eller vänster, men hon är inte särskilt långt till vänster om man ser till Demokratiska partiet, hon hör definitivt inte till de progressiva, säger Merrick Tabor. 

– Det är klart att Trump och Republikanerna har försökt måla ut henne som vänsterradikal – det brukar de göra oavsett vem presidentkandidaten är. I hennes fall bygger det delvis på att hon är en svart kvinna. Då blir det lite lättare att bygga på fördomar.

Rimlig taktik

– När hon kandiderade i valet 2020 försökte hon också framstå som något längre till vänster än vad hon egentligen är, hon hade lite svårt att profilera sig. Hon tyckte då att det var en rimlig taktik, men det har hon kanske nu ångrat i viss utsträckning. Som sagt: egentligen är hon inte särskilt vänsterinriktad.

– Hon har betonat att hon är kapitalist, men att hon stöder små företag och en rättvis skattepolitik, hon vill bygga ut sjukförsäkringssystem och sådant. När det gäller utrikespolitik stöder hon Nato, hon stöder Ukraina och hon stöder Taiwan. 

Oförutsägbart

– Det är lite oklart i vilken utsträckning hon kanske skulle ha en lite hårdare politik gentemot Israel. Jag tror inte att det spelar någon roll, för jag tror inte att Netanyahu lyssnar i alla fall, han lyssnar inte på någon president – det har han aldrig gjort.

– När det gäller Europa har Donald Trump en helt annan idé. Där är det lite oförutsägbart – man vet aldrig vad han kommer att hitta på. Men han är inte särskilt förtjust i Nato. Kongressen har fattat beslut om att presidenten inte på egen hand får avgöra om USA ska lämna Nato, det finns ett krav att kongressen godkänner det först.

– Men här finns två aspekter: Det första är att även om man är med behöver man inte göra något. Han kan låta USA fortsätta vara med men helt enkelt inte agera. Sedan beslutade Högsta domstolen att man inte kan väcka åtal mot en president för något som han gjort under sin tjänstetid.

– Det gör att han skulle kunna lämna Nato, även om det är olagligt, utan att det spelar någon roll, ingen kommer att kunna göra något åt det i alla fall. Men mycket tyder på att man inte kan lita på honom även om han inte lämnar Nato. Han tycks väldigt klart stå på Rysslands sida, det vill säga: Han kommer inte att stödja Ukraina, säger Merrick Tabor.

Han har väl sagt saker som ”Jag kommer att lösa kriget i Ukraina på ett dygn”?

– Han säger sådana saker hela tiden. Det är vad han säger: Han kommer inte att ge mer stöd till Ukraina. Men om han förhandlar fram en snabb fred med Ryssland hamnar man i en situation där Ryssland kan göra vad de vill, såvida inte Europa verkligen står upp mot dem. Det har förstås återverkningar både när det gäller baltstaterna, Ungern, Georgien och flera andra länder.

– Jag tror inte heller att Trump skulle göra så mycket när det gäller Taiwan, om Kina skulle få för sig att integrera det öriket.

Den starka polariseringen som skett i USA – är det övergående eller hur ser du på den?

– Jag tror att de strömningarna har funnits länge. På ett sätt kan man hävda att de funnits sedan landet blev självständigt. Det är ändå ganska mycket, rasism, sexism och så vidare, som har funnits där genom USA:s historia. Det kommer till ytan då och då, det aktiveras vid olika tidpunkter. Det fanns till och med under delar av 1930-talet väldigt starka nazistiska rörelser helt öppet i USA, fortsätter Merrick Tabor.

– Men de kanske tar sig lite nya uttryck: Den ekonomiska ojämlikheten i USA är ganska stor, till och med bland vita finns många fattiga. Det finns inte välfärdssystem på samma sätt som man ser i Europa eller Kanada och i andra delar av världen. 

– När man har stödprogram för vissa minoritetsgrupper kan exempelvis fattiga vita känna sig utanför: ”De får hjälp men vi får inte hjälp fast vi befinner oss i samma situation som de.” Trump har underblåst det här och verkligen aktiverat sådana grupper.

Vi kommer in på vita evangelikaler, och Merrick Tabor talar om dessa som en sådan grupp. 

Känner sig utanför

– Många av dem har också känt sig lite utanför, att ingen lyssnar på dem, att landet kanske styrs av en sekulariserad grupp i vissa delar av landet. Det verkar som om dessa kristna fokuserat väldigt mycket på just hat. Det är något som andra kristna också tagit avstånd från och som jag tycker är väldigt konstigt. 

Hur kommer Republikanerna att se ut efter Trump? När Trump är borta?

– Det här är en stor fråga. Det är väldigt många som har lämnat partiet eller som har hamnat lite vid sidan om. En del har ställt upp för Harris. Det finns också olika republikanska organisationer, och den största av dem är Lincoln Projekt, och de kommer att så småningom försöka återta partiet – de väntar ut Trump.

– Men det kommer att bli stridigheter inom partiet, det tror jag. Många av dem som finns på ledande poster och som nu sitter i kongressen, har kommit dit genom Trump, genom att anamma hans politik och ställa upp för honom. Det är inte säkert att de kommer att ändra sig, avslutar Merrick Tabor.