Christian Mölk: Det är vi som behöver driva frågorna kring de som farit illa 

Sportfrågan: Hur känns det?

– Vi kommer ur en tråkig period, där vi haft våra utmaningar inom samfundet. Det händelser som rapporterats bland oss är allvarliga och vi som samfund behöver möta upp detta. Samtidigt är Pingst – som Gustaf Nyström [verksamhetsledare Pingst Ung, red. anm.] uttryckte det – ”sina församlingar i första hand”.

– Det blir tydligt på en sådan här konferens, att kallelsen är personlig till den lokala församlingen och att samfundets strukturer främst är upprättade för att tjäna de lokala församlingarna.

Christian upplever en pingströrelse som växer. I hans hemförsamling döptes 16 personer under förra året, vilket är mycket för en församling på drygt 350 medlemmar.

Kan du dela med dig av något från ert arbete, vart är Pingst FFS på väg?

– Jag uppfattar att kvinnorna blivit bättre på att ta det utrymme som de ska ha i en pingströrelse som oss. Rörelsens gensvar har varit positivt där man bejakat pingsttraditionerna att låta gåvorna ta plats oavsett om du är man, kvinna, invandrare eller ung.

– Vi har under konferensen haft privilegiet att lyssna till undervisning från många intressanta röster där kompetens numera privilegierats över kön då det kommer till vilka som erbjudits plats på estraderna.

Vad är dina tankar kring utfrågningen av Lennart och Carolina Torebring kring kritiken mot We Are One Church?

– Att vi har blivit bättre på att inte ducka för de svåra frågorna. Pingsts akilleshäl är att vi gillar starka ledare – det är viktigt att vi lyfter kritiska frågor på ett seriöst sätt. Det uppfattar jag att utfrågarna Camilla och Richard lyckades med.

– Min förhoppning är att detta också öppnar dörren för att våga börja lyfta på stenarna kring Stockholm Karisma Center och det maktmissbruk som har förekommit och tyvärr riskerar fortgå inom den evangelikala miljön i allmänhet.

Christian Mölk säger till Hemmets Vän att han inte har någonting emot starka ledare, men efterfrågar tydligare strukturer inom rörelsen för att husera dessa och för att säkerställa att människor inte far illa.

– Det är vi, och inte den exvangelikala rörelsen, alltså de som av olika anledningar lämnat tron, som har det främsta ansvaret för att driva detta. Ett arbete som blir en central och viktig del i nästa föreståndares uppdrag.