Ta hela kyrkan med ut på spännande äventyr

Ögonen tårades då min vän berättade om vad som hänt det senaste året. Han är medlem i en gammal, nummerärt liten Missionsförsamling ute på landsbygden. För ett drygt år sedan kom han i kontakt med en person som mycket öppenhjärtligt talade om sin andliga längtan. De började träffas för att läsa Bibeln tillsammans och genombrottet kom nästan direkt. Han överlämnade sitt liv till Jesus Kristus och bekände frimodigt sin nyvunna tro. Det visade sig att han var en riktig nyckelperson. Under året som gått har han bjudit med en efter en in i den kristna gemenskapen. Tio av hans vänner har fattat beslutet att följa Jesus. Flera dophögtider har hållits i det gamla vackra missionshuset. Hela församlingen har lyfts ur modlöshet och trötthet och fått nytt liv.

Nu är det dags att tydligt sätta fokus på det centrala: Vi har en missionsbefallning given av den Mästare vi säger att vi vill följa. Istället för att bara syssla med vår egen uppbyggelse, älta problem och brister vi tycker oss se i församlingen, intala oss att vi inte duger att vara redskapen Gud använder, ska vi glömma oss själva och be att Gud lägger medmänniskors frälsning på våra hjärtan.

Jag har lovat att gästa kyrkor runt om i Norden under året som ligger framför. Kalendern är fulltecknad. Och jag känner starkt att jag vill ställa frågan på varje plats: ”Hur många har ni fått leda fram till Kristus under året som gått?” Inte för att stressa och ge dåligt samvete, utan för att hjälpa varje församling att hitta tillbaka till det som är vårt uppdrag. Jag önskar att inspirera, ingjuta tro och helig längtan – uppmuntra varje kristen att ta sin kallelse på allvar. 

Tänk om beslut skulle tas i årsmöten som hålls denna vinter, att alla medlemmar lovar att börja varje dag med följande bön: ”Gud, led någon människa i min väg idag som jag kan bli till välsignelse för.” Målsättningen och bönen inför året bör vara att varje medlem får hjälpa och vägleda någon fram till tro. Jag vet att det arbetet kan ta sig många olika uttryck. Vi ska inte tvinga in varandra i färdiga mönster – men be att vi alla får vara öppna, lyhörda och ledda av Guds Ande. Och en strategisk bön är att Gud visar oss nyckelpersoner – vars omvändelse öppnar för att många fler kommer ...

Pastorer – sätt fokus på det centrala! Istället för ändlöst internt arbete på en syrefattig expedition – gå ut och leta efter det förlorade fåret. Visa i praktisk handling vad det innebär att följa Jesus. Ge ditt hjärta till de sargade och illa medfarna. De vilsna sökarna som finns runt omkring oss. Låt den heta passionen att vinna människor för Kristus genomsyra varje predikan och gudstjänst du leder. Gå före och ta hela kyrkan med ut på spännande äventyr.

Medan många kristna har för sig att de inte är andligt mogna och rustade att vara ”själavinnare”, är det övertydligt att de effektivaste evangelisterna är personer som själva är helt nya i tron. Den ”första kärleken” gör dem livsfarligt smittsamma och underbart frimodiga. Det är precis detta som är medicinen för slumrande kyrkor. Ljumheten får smita ut bakvägen. Vi grips på nytt. Våra kalla hjärtan börjar brinna. Nytt blod in i församlingen ingjuter tro, glädje och hopp. Det är detta under som behöver ske i den svenska kristenheten år 2025!

Många fler än vi anar är mogna för en radikal kristen omvändelse! Församlingar som sätter fokus på det centrala – att vinna människor för Kristus – kan få uppleva hur en stilla väckelse börjar spira.