Så stöttar Jourhavande präst när livet känns som mörkast

 – När det gäller den stora ensamheten i många människors liv är folk lika ensamma en vanlig måndag som de är på julafton. När det gäller den delen ser vi kanske ingen större skillnad, förklarar Monika Oscarsson när vi talas vid på telefon.

Efter storhelgerna har ny statistik kommit om hur många samtal Jourhavande präst får. Under 2023 ringde 74 098 personer, 15 573 personer ville chatta och 1 892 personer skickade digitala brev till jourhavande präst – till största delen ungefär lika många som året innan.

Tystnadsplikt

– Det vi märker är att precis före jul och precis efter jul ökar det något i efterfrågan både i telefonsamtal och på chatt. Vi för ingen statistik över vad samtalen handlar om, det kan vi helt enkelt inte på grund av vår tystnadsplikt. Men vi anar att innan helgerna finns väldigt mycket oro och stress och förväntningarna är höga – kanske både från andra och en själv, fortsätter hon.

– Och efter jul kan det vara besvikelser av olika slag. På själva julafton eller nyårsafton kan vi inte säga att det är någon större ökning. Många har också möjlighet att gå till kyrkan på julafton och på juldagen, eller kanske träffa släkt och vänner, men sedan märker vi att samtalsfrekvensen ökar efter jul och nyår.

Hur många år har du arbetat som jourhavande präst?

– Jag har arbetat med Jour­havande präst i 15 år i delar av min tjänst. Det har varierat mycket: jag har jobbat operativt – det gör jag ibland även nu – sedan har jag varit stiftssamordnare i Göteborg och Uppsala stift – vilket jag är idag i Uppsala. Jag arbetade också under två år på nationell nivå som nationell samordnare.

Vad handlar samtalen till Jourhavande präst om? Vilka mönster ser du i till exempel de samtal som ni fick under jul och nyår?

– Man kan säga att det väldigt mycket är existentiella livsfrågor som kommer upp, sådant som du och jag och alla andra brottas med. Det är då ofta kombinerat med någon form av kris, svarar Monika Oscarsson.

Nås via SOS Alarm

– Syftet med Jourhavande präst är framför allt suicidpreventivt. All forskning, exempelvis av Ulla-Karin Nyberg och andra, visar att om man har självmordstankar och väldigt mörka tankar och funderingar, kan ett samtal med någon lösa upp dessa tankar för en stund. Naturligtvis behövs mer hjälp än så på sikt, men det är ändå mycket viktigt att få kontakt med någon människa i rätt ögonblick.

Hon berättar att Jourhavande präst, som man når via SOS Alarm, finns där mellan klockan 21 på kvällen och klockan sex på morgonen eller via chatten på hemsidan mellan klockan 20 och midnatt.

– Sedan kan man skriva brev dygnet runt via Svenska kyrkans hemsida och då får man svar från en präst inom 24 timmar. Förutom suicidprevention kan det vara andra kriser: Man kan ha en depression utan att vara suicidbenägen, det kan vara livskriser, man kan befinna sig i en sorg. Sådant som drabbar oss alla.

 Samtalen sker under tystnadsplikt och spelas inte in – vad kan en Jourhavande präst hjälpa till med?

– Både konfidenten och vi präster är anonyma, och i skydd av anonymiteten kan man oftast säga som det är. Det är lättare att ringa en präst och säga: ”Jag vet inte om jag orkar leva längre” än att säga det till en god vän eller en anhörig. Då finns ett forum där man kan prata om det här allra svåraste.

– Vår uppgift är framför allt att lyssna och att lyssna aktivt och empatiskt på den som ringer eller som chattar med oss. Sedan kan det vara så att männi­skor vill att vi ber en bön, läser välsignelsen eller så – det är inte så sällan som människor vill det, faktiskt.

– Vi ger inte råd, men vi kan tipsa om att de kan få själavård i kyrkan eller om olika ideella föreningar, som exempelvis Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd).

– Men framför allt handlar det om att finnas för människan i det riktigt akuta skedet när man mår som sämst på natten och ångesten kryper på under morgontimmarna.

Är det så att du har undrat efteråt hur det har gått med den där människan som du talade med under natten?

– O ja, och då får man lämna det till Gud i bön. Vi blir berörda själva av det vi gör, det är många gånger väldigt djupa samtal vi har.

Det talas ofta idag om ett mörkare samhälle – märks det på samtalen?

– Återigen: Det är svårt att säga eftersom vi inte för någon statistik på det, men visst kommer det in i samtalen. Där tänker jag på både Svenska kyrkan och frikyrkorna: Det är viktigt att benämna det. Jag tycker att mycket har varit fint på exempelvis Instagram över jul och nyår, med olika böner, olika bibelord som talar om livet som det är.

– Någonstans måste man benämna oron, och det är inte ett tecken på psykisk ohälsa att man är orolig för läget i världen. Det är snarare ett friskhetstecken att man bryr sig om det, avslutar Monika Oscarsson, samordnare för Jourhavande präst i Uppsala stift.