Medborgarskap ingen rättighet – dags att sätta gränser för hatet

Kommentar. Den växande antisemitismen utmanar demokratins kärna, och därför är KD-politikern Alice Teodorescu Måwes förslag om att knyta medborgarskap till respekt för svenska värderingar en viktig markering, menar Åke Hällzon.

Alice Teodorescu Måwe föreslår att svenskt medborgarskap ska kopplas till respekt för demokratins grundvärderingar, inklusive erkännandet av Israels rätt att existera.
Publicerad Senast uppdaterad

Svenska gator fylls allt oftare med slagord som sänder kalla kårar längs ryggraden hos landets judiska befolkning. Demonstrationer där antisemitiska ramsor skanderas och där terrorledare hyllas har blivit en plågsam påminnelse om att vår demokratiska värdegrund nu ifrågasätts. Särskilt i Malmö. 

När människor ropar ”Khaybar Khaybar ya yahud,” en uppmaning som direkt hänvisar till massakrer på judar, blir det tydligt att hatet inte längre döljer sig i marginalerna. Här ställs frågan på sin spets: Vad betyder egentligen svenskt medborgarskap? 

Frasen ”Khaybar Khaybar ya yahud” är en antisemitisk slogan. ”Khaybar” syftar på en oas i nuvarande Saudiarabien där profeten Muhammeds armé besegrade en judisk bosättning år 628.

I propalestinska demonstrationer riktar den sig explicit till judar, att de ska ”minnas” massakern med en antydan att samma sorts våld nu kan upprepas.

Att lyfta fram en händelse där judar fördrevs eller dödades, syftar förstås till att väcka rädsla och uttrycka att svenska judar inte är säkra. I praktiken fungerar frasen som ett verbalt hot, ett sätt att demonisera och avhumanisera den judiska gruppen. 

Ser vi vad som pågår? Det är en tydlig normförskjutning och normalisering av hat som för bara några år sedan vore otänkbar. 

I ljuset av detta är KD-politikern Alice Teodorescu Måwes förslag om att knyta svenskt medborgarskap till ett erkännande av Israels rätt att existera och att omfatta de judiskt-kristna värderingar vår lag vilar på, inte bara ett politiskt utspel. Det är en påminnelse om att svensk demokrati faktiskt vilar på en grund av respekt för människovärdet, något som vänster- och palestinagrupper på våra gator nu öppet förkastar.

Antisemitism och förhärligande av våld är inte bara oacceptabelt – det är direkt oförenligt med de värderingar som utgör Sveriges demokratiska fundament. För att kunna beviljas medborgarskap är det rimligt att omfatta och respektera denna värdegrund. 

Teodorescu Måwes förslag om att tydligt koppla medborgarskap till vissa värderingar visar att vi inte kan kompromissa med den respekt och det ansvar som bör prägla ett demokratiskt samhälle. Svensk lag ska gälla för alla, och det ska vara självklart att ingen ska behöva mötas av hatpropaganda, oavsett var personen befinner sig i vårt land.

Där demonstranter öppet hyllar terror och uppmanar till våld blir det tydligt att ord inte räcker för att upprätthålla ett samhälle som står för rättvisa och trygghet. 

Medborgarskapet borde ses som en markering om att man ansluter sig till en värdegemenskap där varje individs värde respekteras. Att erkänna Israels rätt att existera blir här ett uttryck för just denna respekt för alla folks rätt till trygghet och existens.

För vissa har Teodorescu Måwes förslag framstått som strängt i ett land som värderar frihet och öppenhet. Men även öppenhet behöver ramar, där samhällets värderingar inte enbart är ideal på papper utan något som levs ut i praktiken. 

Att bli svensk medborgare är inte bara en formell status – det är en förmån som förutsätter ett aktivt åtagande att stå upp för de principer som bär vår demokrati.

Powered by Labrador CMS