Framtidstro trots oro bland Syriens kristna

Patriarken förklarade i sitt tal i mitten av december att kristna i Damaskus mår bra och att Syrien nu gått in i en ny historisk fas.

– Medan vi har vänt blad och nu står inför en osäker framtid, kan vi samtidigt säga att vi lever i fred. Även om det har förekommit incidenter av brott, är dessa inte organiserade eller politiskt sanktionerade av de nuvarande myndigheterna, fortsätter han.

Rädslan består

Han berättar att de fått försäkringar om respekt och skydd för den kristna minoriteten. 

– Även om vi välkomnar dessa försäkringar ser vi fram emot att se dem hedras i praktiken – särskilt som ett erkännande av vår status som kristna och som ursprungsbefolkning i det syriska landet, vars närvaro här föregår kristendomen själv, säger patriarken.

En del syriska kristna var fortfarande oroliga när vanliga gudstjänster åter kunde firas under söndagen den 15 december för första gången sedan president Bashar al-Assad störtades en vecka tidigare.

– Vi är fortfarande rädda, sade Maha Barsa i Damaskus efter mässan i den lokala grekiska Melkite-katolska kyrkan till Christian Premier News. Hon berättar att hon nästan inte lämnat sitt hem under veckan som gått. 

– Saker och ting är tvetydiga, lade hon till.

Lina Akhras, församlingsrådssekreterare vid den grekisk-ortodoxa katedralen St George i kuststaden Latakia, som länge varit ett Assad-fäste, förklarar att de hade känt sig ”bekväma” med Assads styre när det gäller trosfrihet. Men det handlar bara om att de vill leva i fred. 

– Om Gud vill, kommer vi att återvända till våra tidigare liv och leva i vårt vackra Syrien, säger Akhras idag.

”Vi måste samarbeta”

Ledare för alla kristna samfund i syriska Aleppo berättar för Dagen hur de i ett fransiskanskt kloster mötte de väpnade grupper som intagit staden, ett möte som de upplever som positivt och som handlade om att bygga tillit mellan de olika grupperna.

– Jag sa till dem att vi, som arabiska kristna, representerar en unik verklighet i historien och i världen. Jag påminde dem om historiska exempel på samlevnad mellan muslimska och kristna araber och om de kristnas bidrag, säger Antoine Audo, kaldéernas biskop i Aleppo, till katolska nyhetsbyrån Fides. 

– Jag tillade att en status som ”dhimmi” kan tolkas både negativt och positivt, att kristna inte kan vara andra klassens medborgare och att vi måste samarbeta. De verkade mycket intresserade av det här, fortsätter han.

Det finns flera etniska och religiösa minoriteter, inklusive kristna, armenier, kurder och shiamuslimer i Syrien. Själva familjen Assad tillhör den alawitiska minoriteten, en utlöpare av shiitisk islam, i Syrien med sunnimuslimsk majoritet. Men idag har många shiamuslimer flytt till Libanon. Bashar al-Assad befinner sig i Moskva.

Skydd av minoriteter

Skyddet av Syriens minoriteter var i fokus när toppdiplomater från arabnationer, Turkiet, USA och Europeiska unionen möttes i Jordanien strax före jul.

USA:s utrikesminister Antony Blinken sade att de stöder en inkluderande och representativ regering, som visar respekt för minoriteters rättigheter och inte blir ”en bas för terroristgrupper”.

Sharaa – mer känd under sitt rebellnamn Abu Mohammed al-Golani – leder Hayat Tahrir al-Sham (HTS), den islamistiska grupp som ledde maktövertagandet i Syrien. Gruppen ses som en terrorgrupp närstående till Al-Qaida av många länder. Han är den som förhandlar med FN:s sändebud i Syrien, Geir Pedersen, som hoppas att FN:s sanktioner mot gruppen snart ska kunna hävas ”så att vi verkligen kan samlas kring att bygga upp Syrien”, säger Pedersen i ett uttalande.