”Lärare måste våga
utmana elevernas åsikter”

Att stå ut med personer som inte delar ens åsikt och att klara av att förstå varför tillhör skolans uppdrag. Det ingår i att fostra demokratiska medborgare och börjar i klassrummet, menar forskarna.

− Att tillsammans i klassen diskutera laddade ämnen är absolut en av skolans viktigaste uppgifter, säger Anna Larsson, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.

− För vad är att upprätthålla demokratin? En gång i tiden vad huvuduppgiften för skolans medborgarfostran att lära människor hur de skulle göra när de röstade. Nu är det att lära sig att förhålla sig till att människor har starka åsikter som man själv inte delar.

Hon har tillsammans med en grupp forskare från flera universitet studerat vilka frågor som lärare i samhällsorienterade ämnen på högstadiet tycker är kontroversiella och hur lärarna hanterar dem.

Allvarliga konsekvenser

En svårighet som lärarna uppmärksammade var att på förhand veta hur diskussionen ska utvecklas. Samtal kan bli respektfulla, men också resultera i att elever blir så kränkta, arga och ledsna att det får allvarliga konsekvenser.

− I stort sett kan vilka ämnen som helst bli kontroversiella. Lärarna säger att det som avgör hur diskussionen utvecklas är vilka grupper de har i klassrummet och hur de själva introducerar ämnet. Det handlar om hur relationerna ser ut, säger Anna Larsson till forskning.se.

Hon talar om att det inte främst var frågor kring könsidentitet eller HBTQ-frågor som var mest problematiska, utan i högre grad elevers etniska identitet.

− Om det fanns elever i klassen som tillhörde en etnisk grupp som läraren själv inte tillhörde så tycker många lärare att det kunde vara svårt. I grunden var de rädda att göra en stereotypisk beskrivning av elevernas kultur och därmed oavsiktligt förstärka fördomar.

Känsliga frågor var också ofta aktuella i samhällsdebatten. Som exempel nämner hon islam, politiska rättigheter, jämlikhet och rasism. Ett aktuellt exempel är konflikten i Gaza. Många arabiska och judiska elever har släktingar i krigsområdet och kan följa krigets brutalitet direkt i sina telefoner.

− Krig ger alltid upphov till starka känslor, både hos lärare och elever. Naturligtvis väcks känslor av förtvivlan över att människor dödas, säger Karin Flensner, doktor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst. Hon har studerat hur religiösa konflikter lyfts i klassrummen.

− I klassrummet blir de personliga berättelserna en spegling av världspolitiken. Konflikten i Gaza finns i elevernas liv och den måste upp på bordet. Inga elever ska bli utsatta för kränkande behandling eller känna sig otrygga, men samtidigt har lärarna ett demokratiskt uppdrag att utmana inrotade föreställningar, säger hon till forskning.se.

Förklara och presentera

Skolans uppgift är att förklara och presentera olika perspektiv på konflikter. 

− I undervisningen är känslor en viktig resurs. Men om man blir för känslomässigt engagerad slutar man lyssna på varandra. Då kan det vara bra att ta ett steg tillbaka och använda intellektet.

Men hur ska lärare göra när eleverna för fram fördomsfulla åsikter eller hävdar att till exempel Förintelsen inte har ägt rum. Kan man säga att en elev har fel? Ja, absolut, säger Anna Larsson.

– Det finns ingen anledning att behandla faktafel som att vi har olika uppfattningar. Elever har rätt att tycka vad de vill men skolan har ett kunskapsförmedlande uppdrag; att upplysa och lära ut, fortsätter hon i forskning.se.