Snabba svängningar
inför presidentvalet

Demokraten Hillary Clinton gick inte genom glastaket 2016 för att bli USA:s första kvinnliga president. Ska det lyckas denna gång för en kvinna att vinna presidentvalet i USA? Blir Kamala Harris den första svarta kvinnan med minoritetsbakgrund i Vita Huset kommande fyra år?

President Joe Bidens hälsoproblem inför höstens presidentval ställde dörrarna vidöppna för vicepresident Kamala Harris. Nu är hon plötsligt demokraternas presidentkandidat inför valet i november. Kanske blir det inte en förmodad promenadseger för republikanernas Donald Trump?

Efter att Kamala Harris haft en ganska anonym roll under fyra år har hon överraskande snabbt stigit fram i rampljuset när knappt tre månader återstår till valet.

Även om Donald Trump förlorade valet 2020 till Joe Biden lägger han nu ny grund hos många, inte minst konservativa och evangeliskt kristna väljare. Med några starka kort såsom en striktare abortsyn, stöd till världens förföljda kristna och tydligt engagemang för Israel, tillfredställer han en hel del medborgare. Flytten av Israels USA-ambassad från Tel Aviv till Jerusalem finns bland andra profilfrågor som fallit väl ut hos konservativa amerikanska väljare. Men lidandet hos palestinierna får inte heller negligeras för den som vill vinna valet.

Från svenskt perspektiv har vi ofta svårt att förstå att den bufflige, högröstade och moraliskt omdebatterade förre presidenten Donald Trump kan ha så starkt stöd, bland konservativa väljare och inte minst evangeliskt kristna. Det tycks som att nästan oavsett vad han säger eller gör, så påverkas inte opinionen.

Men presidentvalskampanjen fram till den 5 november, när landets 60:e president ska väljas, är plötsligt en öppen fråga. Kommer det omskakande mordförsöket på Trump att stärka hans ställning? Kommer Kamala Harris smekmånad att hålla i sig? Hon behöver fler skarpa profilfrågor för att demokraterna ska kunna vara med i matchen.

Donald Trump försöker stärka sitt stöd exempelvis i det så kal­lade rostbältet bland industriarbetare och amerikanska medborgare, som hör hemma i den amerikanska arbetarrörelsen. Men han behöver betydligt fler supportar för att kunna vinna valet. 

Huvudvärken för både Donald Trump och Kamala Harris är bland annat USA:s gräns mot Mexico. Immigranter från länder i Sydostasien, och inte bara från Latinamerika, försöker i stort antal att ta sig in i USA, för att skapa sig ett bättre liv.

USA:s relation till Europa och stödet för NATO är en annan fråga, där båda presidentkandidaterna måste balansera mellan att skydda amerikanska jobb och intressen men fortsätta visa öppenhet till övriga världen. Ska landet värna en öppen attityd utanför landets gränser eller sluta sig i en mycket mer nationalistisk anda?

Kriget mellan Ryssland och Ukraina, där USA hittills visat stort stöd, kommer också att påverka amerikanerna. Förblir man en generös stormakt som vill vara en förkämpe för demokrati och mänskliga rättigheter, eller kommer landet att sluta sig mot omvärlden?

Oavsett vilken presidentkandidat som vinner valet, återstår många sårbara frågor att lösa.