Trump tillbaka i Vita Huset: Så påverkas Sverige och EU av tullkrig och NATO-kris

Trump står nu starkare och mer förberedd för sin andra mandatperiod än han gjorde 2016. Han har byggt en lojal bas av anhängare och stödjande grupper, inklusive vita evangelikaler och den konservativa falangen inom det republikanska partiet. Dessa grupper spelade en avgörande roll i nattens valvinst. Under Trumps första mandatperiod fick de igenom flera politiska mål, såsom de nya konservativa domarna i Högsta domstolen och en nationalistisk ekonomisk politik.

Evangelikalernas fortsatta stöd

Relationen mellan Trump och vita kristna evangelikaler är till stor del nyttobaserad. Många ser honom som ett verktyg för att nå sina mål och är beredda att bortse från hans bristande moral så länge han främjar deras agenda. För dessa evangelikaler är Trump en sorts Kung Kyrus (jämför Jesaja 45:1–5), en ofullkomlig ledare som inte ”känner” Gud, men samtidigt utvald av honom för att föra USA tillbaka till de kristna rötterna. De evangelikaler som igår röstat på honom ser honom uppenbart som en försvarare av deras rättigheter och värderingar. I deras ögon är hans återkomst till Vita huset en möjlighet att befästa deras inflytande över amerikansk politik och kultur.

NATO och säkerheten i Baltikum

Som NATO-medlem måste Sverige nu hantera en försvagad allians. Det är mycket troligt att Trump realiserar sina hot om att minska USA engagemang i NATO. Under sin tidigare mandatperiod ifrågasatte han ofta USA:s roll i alliansen och krävde att Europa skulle bära en större del av kostnaderna. Denna retorik har intensifierats under höstens valkampanj. För svensk del är det mycket oroväckande.

Trump har flera gånger hävdat att han snabbt skulle kunna avsluta kriget i Ukraina genom förhandlingar med Ryssland. Men en sådan ”fred” skulle innebära att Ukraina tvingas ge upp stora delar av sitt territorium, vilket i sin tur bara skulle stärka Rysslands maktställning. Det vore mycket farligt. En förhandlingslösning som lämnar Ukraina försvagat riskerar att inspirera Ryssland till ytterligare aggressioner, vilket skulle få långtgående konsekvenser för Europas säkerhet. 

För Estland, Lettland och Litauen är NATO:s gemensamma försvar en fråga om ländernas överlevnad som fria nationer. Ett minskat amerikanskt engagemang skulle ge Vladimir Putin många tillfällen kommande år att testa alliansens beredskap. Putin är känd för att ta stora risker i Ukraina. Genom hybridattacker och cyberangrepp skulle han lätt kunna skapa farliga situationer kring Baltikums östra gräns – särskilt som Trump signalerar tveksamhet kring sitt NATO-stöd.

Stora ekonomiska konsekvenser

Trumps planer på att införa 20 procentiga tullar på europeiska varor innebär utmaningar för svensk ekonomi. Efter Tyskland och Norge är USA det land vi exporterar mest varor till. Med vår exportberoende ekonomi innebär Trumps återkomst stora risker eftersom svenska företag kan komma att förlora viktiga amerikanska kunder. Tullar och handelshinder kan också innebära högre kostnader för svenska konsumenter, då priset på importerade varor från USA stiger.

Dessutom innebär en ökad protektionism från USA att EU måste se över sina egna strategier för handel och söka närmare samarbeten med andra globala aktörer som Kina och Indien, vilket i sig kan skapa nya politiska och diplomatiska komplikationer. EU:s förmåga att stå emot ett handelskrig med Trump blir därmed avgörande för att bibehålla den europeiska ekonomins stabilitet. Klarar EU det? är frågan.

Katastrof för klimatarbetet

För klimat- och miljörörelsen är Trumps återkomst ett stort bakslag. Under sin tidigare mandatperiod drog han USA ur Parisavtalet och rullade tillbaka en rad miljölagar för att främja den inhemska kol- och oljeindustrin. Det är troligt att han, om han fullföljer sina löften, återigen kommer att motverka eller helt ignorera internationella klimatavtal och i stället prioritera kortsiktiga ekonomiska vinster framför miljöhänsyn. Det innebär att Europa, som står fast vid sina ambitiösa klimatmål, tvingas kompensera för USA:s frånvaro på den globala arenan.

För svensk del innebär detta ett ökat tryck för att hitta nya allianser och stärka samarbetet med andra klimatmedvetna nationer. Trump-administrationen kommer göra det svårare, kanske omöjligt, för världen att enas kring gemensamma klimatstrategier.

Demokratins ställning hotas

Ett särskilt oroande inslag med Trumps återkomst är hans uttalade beundran för auktoritära ledare som Vladimir Putin och Xi Jinping. Denna beundran riskerar att ge signaler om att USA under hans ledning inte längre nödvändigtvis ser demokrati som ett ideal att värna och försvara. För Europa och EU innebär det stora slitningar eftersom demokratins ställning därmed hotas inte bara utifrån utan även inifrån, då högerpopulistiska och auktoritära rörelser i flera europeiska länder kan känna sig inspirerade av Trumps framgångar. Att Donald Trumps främste allierade inom EU, Ungerns premiärminister Viktor Orbán, är nöjd med Trumps seger talar sitt tydliga språk. ”Gratulationer till president Donald Trump för hans enorma seger. En välbehövlig seger för världen”, skriver Orbán på X.

För EU blir det avgörande att hålla samman och visa en enad front för att kunna stå emot auktoritära tendenser, både inom och utanför Europa. Europa måste nu visa att vi kan stå upp för demokratiska principer och rättsstatens värden, även när dessa ifrågasätts av USA. Sveriges roll som försvarare av mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar blir här särskilt viktig, både för att stärka EU:s interna sammanhållning och för att bibehålla inflytande på den globala scenen.

För att möta de kommande fyra åren med ett USA lett av Trump måste Sverige och Europa skyndsamt vidta flera åtgärder för att skydda sina intressen och säkerställa sin självständighet.

• Försvar och säkerhet: EU behöver stärka sitt eget försvarssamarbete och öka sina investeringar i försvar, både som en förberedelse för ett minskat amerikanskt engagemang i NATO och för att kunna möta potentiella hot från Ryssland. För Sverige innebär det att vara förberedd på en eventuell förändrad säkerhetspolitisk situation i Baltikum och Östeuropa – kanske till och med en militär attack från Ryssland.

• Relationer inom EU: Sammanhållningen inom EU är avgörande för att klara stundande ekonomiska och säkerhetspolitiska utmaningar som följer med Trumps presidentskap. Detta kommer innebära att Sverige och andra medlemsländer behöver prioritera närmare samarbete och ökat diplomatiskt utbyte för att skapa en stark, enad front. Här kommer Ungern bli ett problem. 

• Handeln: EU måste förbereda sig på handelskrig med USA och försöka hitta fler och nya handelsrelationer för att minska beroendet av USA. Frågan är om det är möjligt på kort tid. För Sverige kan det innebära att öka sina handelsutbyten med Asien och andra delar av världen för att kompensera för eventuella amerikanska handelshinder.

• Klimatledarskap: Sverige och Europa måste öka sina ansträngningar för att leda det globala klimatarbetet, även i avsaknad av amerikanskt stöd. Genom att söka närmare samarbete med länder som Kanada och Japan kan EU stärka en bredare klimatallians och driva fram internationella åtgärder mot klimatförändringarna.

Donald Trumps återkomst till Vita huset innebär en oförutsägbar och farlig tid. Hans hälsotillstånd och den stundtals osammanhängande retoriken under valkampanjen bidrar till en redan komplex situation och gör att framtiden framstår som ännu mer oviss. I denna tid av osäkerhet blir EU:s sammanhållning och enighet avgörande. Inte minst gentemot Ryssland. 

Europa måste klara att stå på egna ben och hålla samman för att skydda både sin säkerhet, sin ekonomiska stabilitet och sina demokratiska värderingar. För Sverige innebär det ett ökat ansvar att bidra aktivt inom EU och att stärka sin roll som försvarare av klimatet, demokratin och frihandeln, i en värld där dessa värden nu står inför omfattande utmaningar.